Aldrig kommer hoppet att försvinna.

Varje gång jag går förbi ditt hus hus passerar minnena förbi. Samma fråga kommer upp varje gång, vad var det som hände?
Det va alltid du och jag, tillsammans varje dag. Om jag mådde dåligt var det du som fick mig att skratta och va glad. Du va ljuset i mörkret, marken jag vandrade på. Jag saknar dig varje dag och undrar om det va jag som gjorde fel. Vad hade hänt om du hade stannat kvar..? Jag önskar varje dag att du ska komma tillbaks.
Aldrig någonsin kommer jag känna den glädjen som jag gjorde med dig, du gjorde mig hel, till den människa jag är idag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0