Sen dag 1 har jag talat om för dig att du går fel väg. Till en början visade du mig att jag kanske hade fel trots allt men nu har inte bara jag utan alla omkring dig insett att jag hade rätt. Du är vilsen och vet inte vart du ska ta vägen. Alla runt om dig försvinner men du vill inte se det så du nekar alltihop och det gör mig orolig. Jag vill inte se dig som den du är idag. Jag vill ha tillbaka personen som du var förut när du vandrade på rätt stig och var planetens lyckligaste människa, då när ingenting kunde trycka ner dig och få dig att må dåligt. Du hade hela världen i dina händer och visste precis vad du skulle göra med ditt liv men plötsligt vände allt och nu tycker du att vissa saker är rätt även fast du egentligen vet att det är j*vligt fel. Att se en så stor förändring under en sån kort period är läskigt, förändringar kan vara bra men med detta finns ingenting positivt.
Jag hoppas för ditt eget bästa att du hittar tillbaka till stigen och lyckas ta dig upp på din egna fötter igen, för just nu vandrar du med någon annans.